Seriens delar

Del 1

Nyårsnatten 1896 hittas  en kvinna död på en innergård på Söder­malm. I första delen om Fredrika, Hildur, Edit och Olga uppdagas mörka hemligheter, med kvinnors villkor under åren kring sekelskiftet som fond.

Del 2

Våren 1897. Efter de händelser som utspelat sig i kvarteret på Södermalm ett år tidigare har de fyra kvinnorna bildat ett nära band. När en man går fri efter att ha misshandlat sin hustru svårt, väcker det vrede hos de fyra kvinnorna.

Del 3

Hösten 1898. När skiftet till det nya seklet närmar sig, blir behovet av förändring allt mer påtaglig. Kvinnors rättigheter knakar i fogarna, och när en man och en kvinna försvinner spårlöst, misstänker de fyra vännerna att det ligger mer bakom än vad tidningarna säger.

Persongalleri

Fredrika Nilsdotter

Född 1875. Anländer till Stockholm på nyårsdagen 1896 för att bli sällskapsdam i sin farbrors hem på Södermalm. Hon är klok och självsäker, men känner sig kvävd av kvinnorollens alla begränsningar. Hennes drömmar är till synes omöjliga.

Hildur Berggren

Född 1877. Dotter till en portvakt och äldst i syskon­skaran om sex, moderlös. Hon är hemsömmerska och hoppas att en dag få arbeta i en riktig syateljé. Sliter hårt med syskonen och för att få livet att gå ihop.

Hogbergsgatan_Timmermansgatan_GimbergCarlJohan_Stockholmsstadsmuseum

Olga Laurell

Född 1846. Änkefru efter polisintendent Gabriel Laurell och mor till poliskonstapel Oscar Laurell. Välutbildad men har sällan fått användning för sina kunskaper. Hon bär på många hemligheter och lämnar sällan den stora våningen där hon bor med sin son och en tjänste­flicka. 

Edit Tapper

Född 1879. Tjänsteflicka hos änkefru Laurell med ett mystiskt förflutet. Hon är flitig och mycket tystlåten och ställs inför svåra beslut som kommer att förändra hennes liv för alltid.

Katarina om researcharbete

Sverige har ett lång tradition av arkivering, och perioden kring förra sekelskiftet är tack och lov väldigt väldokumenterad. Det har gjort det möjligt för mig att resa tillbaka i tiden och möta de människor som levde i Stockholm vid den här tiden, se hur de bodde och hur den moderna huvudstaden växte fram. 

Researcharbetet har stundtals varit omskakande. Hundratals kvinnor dog varje år av illegala foster­fördrivningar och tusentals stockholmare bar på den då obotliga könssjukdomen syfilis. Tjänsteflickor utnyttjades sexuellt av sina manliga arbetsgivare och hade nästintill inga rättigheter, samtidigt lockade friheten med ett eget arbete många unga kvinnor att flytta till Stockholm.

Området på Söder

Området runt Adolf Fredriks torg, dagens Mariatorget, var 1896 i en ombyggnadsfas. Här gjordes stora ansträngningar för att rusta upp kvarteren från slum till områden dit den växande medelklassen skulle vilja flytta. Stadens många byggherrar och entreprenörer köpte upp mark och lät bygga nya, moderna fastigheter med stora luftiga salar och moderniteter som rinnande vatten och fungerande kök med elektricitet.  

Under denna tid var klyftorna mellan den fattiga underklassen och den rikare över- och medelklassen stora. Arbetarfamiljerna bodde i enkla hus på gårdarna och delade därför adress med de välbärgade i de nybyggda lägenheterna på de övre våningarna. ­Kontrasterna var påtagliga.

Området på Söder där de fyra karaktärerna bor är inspirerat av gården där Katarina Wennstam själv bor idag. På bilden syns Adolf Fredriks torg, dagens Mariatorget.